DEN GRÖNA GIVEN från EU ANGÅR SKEN

SKEN inkluderar den av EU antagna utsagan om en rådande klimatorättvisa mellan könen. Att kvinnor konsumerar (och därmed förorenar) mindre än männen, men be-talar samma pris som de sistnämnda.

Ursula von der Leyen-kommissionen presenterade den 11:e december den Gröna given som ska göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent till år 2050 i enlighet med Parisavtalet. Att uppnå detta skulle enligt IPCC eller den Internationella Klimatpanelen minska den globala uppvärmningen i decennier.

Målet är, att hejda den globala uppvärmningen under +2° och helst inte mer än +1.5°. I given finns också en tidsplan för genomförandet. 25% av EU:s budget har avsatts för satsningen. 100 biljoner euro av medlen utgör en fond som ska underlätta för regioner med stora utmaningar vid förverkligandet av politiken. Given beräknas kosta 260 biljoner euro, eller 1.5% av 2018 års GDP. Den Europeiska Investeringsbanken samt Klimatbanken kommer, att vara delfinansiärer.

Vissa länder som Finland t.ex. har redan kommit långt med sin nationella klimatplan och når målet om koldioxidneutralitet före hela EU. Andra länder har svårare, att uppnå målet som t.ex. Polen som är ett starkt kolberoende land. Den gröna given omfattar alla samhällssektorer och skall främja den cirkulera ekonomin, förbättra människors hälsa och livskvalitet, ta hand om naturen och inte lämna någon på efterkälken.

Ursula von der Leyen sade i december 2019:
– Den europeiska gröna given är vår nya tillväxtstrategi för en tillväxt som ger mer än vad den tar, säger ordförande Ursula von der Leyen. Den visar på hur vi kan förändra vårt sätt att leva och arbeta, producera och konsumera, så att vi lever hälsosammare och gör våra företag innovativa. Vi kan alla delta i omställningen och vi kan alla dra fördel av möjligheterna. Vi hjälper vår ekonomi att bli världsledande, om vi agerar först och agerar snabbt. Vi är fast beslutna att lyckas för vår planets skull och för livet på den, för Europas naturarv och biologiska mångfald, för våra skogar och våra hav. Genom att visa resten av världen hur man kan kombinera hållbarhet och konkurrenskraft kan vi övertyga andra länder att agera tillsammans med oss.
Frans Timmermans, vice ordf. och tidigare klimatkommissionär sade:
– Vi är i ett klimat- och miljönödläge. Den europeiska gröna given är en möjlighet, att förbättra vårt folks hälsa och välbefinnande genom att ställa om vår ekonomiska modell. Vår plan går ut på att minska utsläppen, återskapa friska naturliga omgivningar, skydda djurlivet, skapa nya ekonomiska möjligheter och förbättra människors livskvalitet. Vi har alla en viktig roll att spela, och varje bransch och land kommer att delta i omställningen. Det är vidare vårt ansvar att se till att omställningen blir en rättvis omställning och att ingen lämnas på efterkälken när vi genomför den europeiska gröna given.

Mot en ren, cirkulär ekonomi

Den gröna given beskrivs ofta som en färdplan med åtgärder som främjar ett effektivt resursutnyttjande genom att ställa om till en ren, cirkulär ekonomi och hejda klimatförändringarna, återta förlorad biologisk mångfald och minska föroreningarna. Den specificerar vilka investeringar som behövs samt vilka fi- nansieringsverktyg det finns, att tillgå. Den förklarar hur EU kan uppnå en rättvis omställning för alla. Alla sektorer omfattas av den, särskilt transport, energi, jordbruk, byggnader och sådana industrier som stål, cement, IKT, textilier och kemi-kalier.
Den första europeiska klimatlagen lades fram i mars 2020 och den 3:e beslöts, att Jytte Guteland (s) ska vara huvudförhandlare och ansvarig för den. Klimatlagen är ett bindande, övergripande juridiskt ramverk som ska säkerställa, att klimatneutrali-tet uppnås. Guteland till VÅR POLITIK:
– Förväntningarna är stora inför det förslag som EU-kommissionen ska presentera imorgon. Jag förväntar mig att EU skärper klimatkraven så att utsläppen minskar med minst 55 procent redan från år 2030. Lika viktigt är att alla EU-länder och sektorer i samhället bidrar och tar sitt ansvar så att utsläppen minskar tillräckligt. För mig är det också en självklarhet att klimatomställningen måste ske på ett hållbart och socialt rättvist sätt, för alla människor och hela samhället, avslutar Jytte Guteland (S).

Enligt planen skulle kommissionen presentera en strategi för industrin i mars, liksom en aktionsplan för den cirkulära ekonomin. Den ska i synnerhet fokusera på resurs-krävande sektorer som textil, konstruktion, elektronik och plaster. EU:s strategi för biologisk mångfald ska också framläggas i mars. Den europeiska klimatpakten för medborgarsamtal och -röst ska också starta i mars. Enligt tidsplanen för den Gröna Given ska man i sommar lägga fram en plan för, att öka EU:s Klimatmål 2030 till 50% ansvarsfullt och mot 55% ansvarsfullt. Vidare en strategi för kemikalier med ett
hållbarhetsmål. Världens utsläpp av växthusgaser var för övrigt högre än någonsin förra året.

EU vill minska föroreningarna i luften och vattnet samt de föroreningar som kemikalieanvändandet förorsakar. Idag dör fler än 400 000 människor i förtid på grund avluftföroreningarna. EU:s plaststrategi om avskaffandet av engångsplaster startade våren 2019 och skall minska förekomsten av plaster i haven. Samtidigt har kraven på, att fånga upp kringdrivande sk spökfiskenät skärpts.
Bindande klimatmål för 2020 är, att
- att minska växthusgasutsläppen med 20% (i jmf. Med 1990-nivån)
- att 20% av EU:s energi är förnybart (en fördubbling i jmf. Med 2010)
- att energieffektiviteten förbättras med 20%

EU-kommissionen har öppnat internetsidan Have Your Say för medborgarkonsulta-
tioner.

95% av européerna anser det viktigt, att skydda miljön och 8 av tio européer menar, att miljöskydd kan medföra ekonomisk tillväxt. Det finns således att starkt medborgerligt stöd för den gröna given. De nationella, svenska klimatmålen sågades av det Klimatpolitiska Rådet den 12.3, eftersom politiken inte når klimatmålen och dessutom saknas en plan framåt för hur de ska nås.

SKEN BLIR GRÖNARE  

Vid årsmötet i februari beslöt SKEN, att beakta den gröna given och klimatmål-en i sin verksamhet. Det kan innebära, att möten och konferenser blir hållbarare genom digitalisering och minskade pappersmängder, ekologisk mat och mellanmål under möten och konferenser liksom, att resor med tåg och kollektivtrafik prioriteras. Utöver detta vill SKEN undersöka ifall ett nordiskt samarbete med jämställdhetsinriktning i hållbarhetsfrågor är möjlig.
Vid den planerade RIGA-konferensen finns utrymme för hållbara aktiviteter och samtal med civilbefolkningen om vad som görs och vad som behöver göras för miljön och klimatet. Tanken är, att erfarenheterna redovisas i en kommande i skrift

”IN THE NAME OF BALTIC-NORDIC GENDER EQUALITY”.

För SKEN den 25.4 2020

Armi Janhunen